Ordningen är återställd

Det hjälpte visst att beklaga sej här på bloggen, för idag så åkte dom där konstiga fyrfotingarna iväg igen. Jag behöver inte längre vara orolig för inkräktarna. *svansvift*

Det bästa av allt var att det där otäcka staketet försvann med dom. Så jag behöver inte längre vara rädd för att min päls ska bli x-tra fluffig så här på sommaren, utan jag kan uppgradera den själv när det blir kallare.

Min människa har talat om för mej att i morgon ska hon åka iväg till det stooora sjukhuset och hämta hem fyrbeningen, så jag kommer att bli ensam länge igen. *tass över ögat* Fast den här gången ska hon åka när det är ljust så hon ska komma hem när det är ljust. Så i morgon får jag väl jobba med att se efter huset och se till att allt är i sin ordning. Jag är en bra vakt-katt så det så. *svanknyck*

Inkräktare på Mitt Område!

Det har hänt något förskräckligt här! Det har kommit inkräktare hit! *flämt*

För det första så hände det mej något konstig när det var midsommarkatt afton. Det började att kittla i min kropp så förskräckligt så jag var bara tvungen att ligga platt fall på golvet och jama och kurra, så fort nån sa något till mej. Jag blev precis till mej i benen, min männsika hade visst slarvat lite med mitt veckopiller..... *hm*

Så när jag äntligen blev mej själv igen, så att jama upptäckte jag att det har kommit hit några mycket konstiga fyrbeningar...

Dom låter så konstigt och luktar *urk*

Jag kommer ihåg när jag träffade sånna där fyrfotingar sist. Det var när jag var en liten Maya och var ute och gick med min tvåbening i koppel. Då råkade jag trassla in mej i ett elnät som håller såna där fyrfotingar inom ett Visst Område.

Inte konstigt att jag har så fluffig päls... det darrade på rätt bra i pälsen kan jag jama.....

För att rapportera om vår stooora sjukling, så är han fortfarande kvar på det stora sjukhuset nån annan stans i Vårt Avlånga Land. Men han mår lite bättre, och det är skönt.

kände mej lite övergiven... och överbliven....

ack jam, så livet kan bli. Som jag jamade om i söndags så blev det lite kaotiskt här.

Det fortsatte igår oxå, först på morgonen så ringdes det och sen åkte dom iväg och kom tillbaka och så där höll det på ett tag.
Sen åkte dom stora iväg med den stora skadade fyrbeningen mitt på dagen.
Inte tänkte jag mera på det, föränns min mage började tala om att det var matdax. Hm, ingen hemma *mutter* ska jag gå här och svälta hela kvällen?

jag väntade och väntade, men inte kom det hem någon tvåbeningen till mej inte.

Jag var med andra jam tvungen att ta saken i egen tass och ordna mej mat, jag fick helt enkelt nedvärdera mej till att äta upp Trazzels mat. *urk* men bättre det än att gå omkring med hungrig mage.

Ytterligare tid gick, men alla lyste med sin frånvaro. Jag började faktiskt att känna mej övergiven. Ska dom aldrig komma hem? Det var faktiskt mitt i natten. Jag vill faktiskt ha sällskap när jag ska sova.

Fåglarna började kvittra ute och det började ljusna då - äntligen - hör jag det bekanta ljudet av min människas bil.

Men döm om min förvåning, det där skåpet som dom har efter bilen som den stoooora skadade fyrfotingen gick in i när dom åkte, var TOMT. Ingen fyrbening med hem!

När min människa kom in så berättade hon att hon hade fått skjutsa den stora fyrbeningen först till ett stort sjukhus, sedan till ett annat stort men mycket bättre sjukhus långt borta i en annan del av vårt land. Det var därför det tagit en hel dag och nästan en hel natt att åka. Där skulle fyrbening få mycket bättre hjälp.

En läskig dag!

Här har hänt en hel del idag må jag jama. Riktigt läskiga saker. Usch!

Imorse var allt som vanligt, men sen plötsligt så försvann två av mina människor i bilen och var borta ett tag, sen kom bara en tillbaka. Den andra var och är spårlöst försvunnen, nu har jag hört att han är på nån utbildning och kommer tillbaka senare i veckan. *suck* det kändes lugnande.

Jag hade ett av mina (numera) vanliga ryck, med en massa spring i benen igen. Så jag sprang med mina råttor och busade. För säkerhetsskull flyttade jag omkring på min människas mattor oxå. Jag tycker inte om att de ligger så där rakt och fint som hon tycker *fniss*

I eftermiddag blev det plötsligt ett väldig kaos här hemma och det ringdes en massa i telefonen, så, helt plötsligt kommer det hem en stoooor bil, som det står ett otäckt ord på.... VETERINÄR!!!

Jag fick genast onda aningar - tänk om min människa ringt till sticktanten bara för att jag har så mycket spring i mina ben...? tänk om.... jag sprang genast och gömde mej på ett säkert ställe... och där låg jag och väntade men hon kom aldrig in *hm* - det kanske inte var mej hon var ute efter trots allt?

Så jag sprang fram och satte mej i fönstret och då ser jag att sticktanten höll på med en av dom där stora fyrbeningarna. Den hade visst gjort sej illa i ett ben. Det kom en massa blod på golvet. Det såg riktigt läskigt ut ett tag. Sticktanten gick en massa fram och tillbaka till bilen och hämtade massor med jättestora sprutor och bandage, sen hörde jag att hon pratade om att min människa nog var tvungen att åka till ett stort sjukhus med hästen, hon skulle bara ringa dit och höra efter med en annan sticktant först. *läskigt*.

När dom pratat med varandra en stund så kom dom fram till att min människa skulle åka i morgon istället, till det stora sjukhuset och plåta benet, men min människa har ju en jättefin blixtapparat, duger inte den??? Men det skulle visst plåtas inne i benet... *konstigt*

Hon hade stora sprutor, ja, dom var nästan lika stora som mej, med massa vitt konstigt i som hon sprutade in i halsen och sen kom det en massa blod därifrån oxå. Det var jätte läskigt!

Jag tyckte jättesynd om honom.

Jag har varit med ute och fotograferat benet så ska ni få se det stooora bandaget.

*pust* det var skönt att det inte var mej som sticktanten var ute efter.

Jag är så glad!

Jag förstår inte vad det har tagit åt mej. Det är något konstigt som har hänt.

Jag är så GLAD OCH BUSIG numera. Det liksom spritter i benen hela tiden. Det är inte likt mej säjer min människa.
Jag har fullt upp med att hitta på bus hela tiden. Får jag inte den uppmärksamhet jag vill så jamar jag tills jag får det.

Min människa klagar på att hon inte har tid att kasta mina råttor åt mej hela tiden.
Hon ska väl ha all tid i världen åt mej? eller har jag missförstått det hela?

Idag när jag hade jamat mej till lek och lekt klart fick jag gå ut i min bur. Det var så skönt där, så jag passade på att ta mej en skön tupplur, men blev snabbt avbruten av att det kom ner något blött i min päls igen. *mutter*
Ska det aldrig sluta att komma ner en massa blött?

Vilodag

idag har jag inte lust att blogga, så jag återkommer en annan dag.

En dag när det inte är blött och tråkigt ute...

Mysardag..

nu börjar det bli o-ordning i mitt hus. Ingenting är sej likt längre.
Förut har jag haft HELA dagarna för mej själv - men nu - nu kommer tvåbeningarna hem lite då och då mitt på dagen*morr*

Nu kan jag inte sova min skönhetssömn i ett sträck för oftast blir jag avbruten av att det smäller i dörren och då måste jag kontrollera vem det är så att det inte kommer in inkräktare i Mitt Hus.

Hoppas att ordningen snart blir återställd igen...

Men det pratas så mycket om nånting som kallas sommarlov och det vet jag inte vad det är riktigt. Det låter inte som att det är något bra för min del...