Vi har sett Tuffzan!

igår kväll när våra människor var ute och gick så såg de Tuffzan på vägen.

Dom ropade på henne men då blev hon lite skraj och sprang iväg bort. Då gick vår sekreterare in och hämtade matburken med torrisar som hon skramlade med - men det gjorde inte saken bättre. Tuffzan sprang in i skogen igen, sen har vi inte sett till henne mera.

Det är i alla fall bra att dom har sett henne, men det vore ännu bättre om hon kunde komma hem igen.

Blev lite nervös....

*phu* vi blev lite nervösa här ett tag... Zaga har varit försvunnen i ett par dagar nu, hon har varit ute och tassat efter Tuffzan, kanske... vem vet?!
Hon var i alla fall borta så länge att vår människa började bli riktigt orolig för att även hon tassat iväg hemifrån.

Men ikväll gjorde vår människa en massiv insats i skogen och gick och ropade och skakade på matburken i flera timmar och kan ni tänka er - hon kom hem igen! Oh, så glada vi blev!

I natt kan vår människa sova gott igen, för Zagas skull, men inte för Tuffzan som fortfarande inte kommit hem till oss.

Förresten så ska jag medtassa att vi kommer att lysa med vår frånvaro i några dagar eftersom vår människa ska åka bort några dagar.

Vi ger inte upp...

Dagarna går och går och ingen Tuffza än...

Vår människa säger att det ser mörkt ut, fast vi tycker att det är ljust mest alla dygnets timmar, men det var visst inte det hon menade... vi misstassade när hon sa det. Hon menade att det ser mörkt ut att Tuffza kommer tillbaka igen. Ju längre tiden går dessto mindre chans är det att hon kommer tillbaka till oss igen...*lessen*

Vi saknar henne och hoppas naturligttass att hon ska komma hem igen...

Men vi slutar inte att leta efter henne och vi slutar inte att hoppas...

Än så länge är det pälsvarmt och skönt ute - men det kommer en kall vinter igen...usch, nej det vill vi inte tänka på nu....

Inget hjälper....

usch, jam, så tråkigt vi har det här...*slokar med öronen och svansen*

Tuffzan är fortfarande borta...

Ingenting hjälper, människorna har letat, visslat på det sätt som hon lyssnade på, ställt ut mat, skakat med torrisar och så jam, men hon är fortfarande ute i stora världen... *suck* vi saknar henne jättemycket även att hon mest var i "sitt" rum, men ändå...

I lördags såg minimänniskan, den av hankön, henne och då var hon i vedboden, men sen smet hon ut därifrån genom ett hål nedtill sen är hon försvunnen igen...

Nu är vi bekymrade!!!

Usch, usch vad vi är bekymrade nu!

Tuffzan tassade ut igår eftermiddag och har fortfarande inte kommit hem....*skakar nervöst*

Vår människa har ropat och ropat på henne, men det är ju inte så lätt - hon förstår sej ju inte på det där med sitt namn ordentligt.
Hon har även gått runt i Vårt Område och stora skogen oxå och letat men ingen Tuffza nånstans..

Nu håller vi tassar och morrhår för att hon ska hitta hem till oss igen.

Vi tassar mera en annan dag för vi har inte tid att tassa på bloggen vi måste vara ute och ha ett vakande öga ifall vi får syn på Tuffza så vi kan jama om vilken som är rätta vägen hem..

Nervöst...

*tassen för nosen* idag gjorde jag människan nervös, ígen.
Det var ju så där skönt pälsvarmt väder och människan var hemma på förmiddagen för hon skulle på nån kurs i eftermiddag. Eftersom hon inte är helt frisk så får hon inte jobba hela dagar än. (Det är skönt) tycker vi...;)

Eftersom gula lampan var tänd och den värmde skönt så tyckte hon att stora dörren kunde vara öppen - och då vet ni vad det innetassar... jag passade på att kontrollera altanen.. sen var jag bara tvungen att tassa ner för trappen och känna det gröna stixiga under tassarna oxå.
Sen bar det sej inte bättre än att jag såg nånting som jag bara måste undertassa, och det, och det och så helt plötsligt hade jag tassat iväg en bra bit ifrån huset...

Klockan tickade iväg och människan började att bli lite nervös eftersom hon hade en tid att passa inne i stan så hon började ropa på mej, men eftersom jag är min egen och inte van att lyssna på något namn så förstår jag inte det där riktigt än, ja, att jag ska komma när hon ropar på mej....

Hon vill inte gärna lämna mej ensam ute eftersom de inte vet hur jag ska reagera om inte dörren är öppen och jag blir rädd för något. Jag är ju så räddhågsen av mej, säger människorna, och jam, jag håller med dem! Jag är rädd för det mesta. Jag har ju levt ett hårt liv, men det jamar jag inte om för någon.
Hursom jam så kom jag in i tid, den här gången jamar Tuffzan

Tuffzan

Idag har det varit en sån där skönt pälsvarm dag och Tuffzan tassade sig till att vara ute i det stixiga gröna nästan hela dagen.

Hon till och med busade lite med Trazzel och sprang omkring! Dessutom tassade hon över den grusiga vägen och ner i diket en stund.

Hon var borta så vår minimänniska, han av hankön, blev lite orolig för att hon inte skulle hitta hem igen till hans rum, men till slut kom hon intassande genom altandörren.

Vad glada vi blev då allihop!

Hon var så snabb så vår sekreterare hann inte ut med sin blixtapparat.

Kolla vad tuff jag är...!!!

Jama om att jag kan - titta här - nu sitter jag fak-tass-tiskt i famnen på "min människa".

Fast det är lite läskigt så jag måste gömma nosen i hans armveck...








ja, vi kan gosa riktigt mycket med, ibland i alla fall...

när jag känner mej tuff nog att göra det. Fast jag sitter ju inte så där jättemycket i famnen precis... jag är ju så rädd för att bli fasthållen...

Glad Påsk på er alla vänner önskar vi 5

Kors i taket!!!

Idag är det en STOR dag!

Titta på bilderna så förstår ni vad det är som har hänt för mirakel...

Just det - Tuffzan har varit ute i stora vida världen och inte vilken värld som helst utan den inglasade altanvärlden...


...och inte en gång, utan flera gånger idag!



"hmm, det ser spännande ut där ute..."







*undrar vad det är där borta..."
















*mja, jag får nog undersöka den där saken lite närmare... *
























*hm, ser ut som en hängande matta det där....*









*är du där med blixtapparaten igen..**suck*


*jag har ju klarat mig bra ifrån den förut, men så fort jag kom ut så ska jag fångas på bild...**mutter*















*men vad i jamlingen!!! är det en svart katt till här....*

*hur många svarta katter finns det egentligtass i det här huset...??*

Hon hållde mej!!

Hej, det är jag - Tuffzan...
Vill bara jama om att människan hållde i mej idag.....

Fast jag blev jätterädd och sprattlade med alla fyra....*darrar*

Har dåligt med tid nu..

Det är ju sånt där julgrejsamojs på gång... och då har jag förstått att människorna är VÄLDIGT upptagna med en massa saker för att det ska komma nån och hälsa på med en massa saker...

Sen pratar dom om att dom ska ta in nåt träd och hänga upp saker i... *hm* det låter lite lurigt...

Förresten kan jag jama om att det snart är ett helt år sedan människorna i det här huset hittade mej övergiven och utsvulten vid postlådan och då var det minsan jättekallt och en massa vitt ute.

Jag har fakt-tass-tiskt gjort en massa tass-steg framåt för nu går jag ner på nedervåningen, fast jag tycker inte om när människorna rör på sej, får då blir jag rädd och springer snabbt upp igen. Men är det bara lugnt och så då törs jag tassa ner, så jag blir tuffare för varje månad som går.

Nosbuffar till er alla från Tuffzan

Blåsväder...

Hua, idag har det varit stora tvagningskvällen utav den ena skällisen....Människorna påstod att den luktade päck.. för den hade varit ute och badat i en plaskpöl som INTE luktade gott...

Vi var rädda själva att vi skulle bli badade vi med - men som tur var hittade inte människan oss.. vi hade liksom tassat till våra gömställen...hälsar Tuffzan

pssst. även jag har fått z i mitt namn...