det låter som om jag får stanna hemma....
det är visst för varmt för mej att bo i förtältet....
hm - granne - ska - titta - eh va??? jag hör inte....
aha, va?! ska grannen titta till mej och Zaga? Inne???
Tro det...
Ja, det lutar åt? ser inget som lutar, men i alla fall. Det verkar som om jag ska få stanna hemma i alla fall *pust* senare rapporter kommer
tisdag 29 juni 2010
Tror jag ska åka på C-mester...
Jag har hört ett rykte....
Ett rykte som säjer att jag ska åka på c-mester..eller kanske inte riktigt...eller jo, kanske....
I alla fall ska vi åka till nånting som heter High Chaparrall i morgon och där ska min lilla, stora tvåbening tävla med en av dom stora fyrbeningarna i flera dagar och då ska visst jag följa med och bo i min bur.
Eller rättare sagt - vi ska bo i husvagnen och tältet och där ska jag få bo i min bur....
Ett rykte som säjer att jag ska åka på c-mester..eller kanske inte riktigt...eller jo, kanske....
I alla fall ska vi åka till nånting som heter High Chaparrall i morgon och där ska min lilla, stora tvåbening tävla med en av dom stora fyrbeningarna i flera dagar och då ska visst jag följa med och bo i min bur.
Eller rättare sagt - vi ska bo i husvagnen och tältet och där ska jag få bo i min bur....
söndag 27 juni 2010
Skrämsel-misse det är jag det...!
Hehe, i helgen har jag skrämt håret av mina människor...Åh, det var så roligt!!!
Det började med att det var nån som hette miss-sommar som kom och hälsade på. Då skulle det ordnas med god mat - igen. Själv tog jag det hela med pälsro. Jag jamade till min människa att jag i sedvanligt ordning ville ut i min bur, vilket jag fick. Men riktigt nöjd blev jag inte för solen sken rakt in i buren och det gillar jag inte för då blir det så där attans pälsflämtvarmt. Så jag jamade i på skarpen att nu fick de minsann knalla iväg och hämta mitt parasoll. Vilket mina väldresserade människor sprang iväg och gjorde.
Nu var det som så att den dagen blåste det lite lagom ibland och eftersom min unga människa har nånting som heter latmasken så orkade han inte sätta ner parasollet i backen utan han satte det i min bur...ja, inget fel i det, det fungerar utmärkt så länge det inte blåser så mycket...
Så mina människor satte sej på altanen och kalasade på god mat och jag, ja, jag låg där under mitt parasoll (trodde dom ja..). För se - det gjorde jag inte alls det....men det upptäckte dom inte föräns dom hade ätit färdigt, och vilket oväsen det blev på dom...*hehe*
När dom satt där och åt så kom det en sån där lagom vindpust och välte omkull parasollet, och eftersom parasollet satt fast i min bur så välte ju min bur oxå och då var jag ju bara tvungen att gå ut på promenad på egen tass...
Eftersom jag inte får vara ute på egen tass så där jätteofta så tog jag det säkra före det osäkra att se mej om riktigt ordentligt den här gången. Nog för att jag hörde mina människor och deras oväsen, men varför bry sej så där jättemycket. Nu förstår jag hur Trazzel kände sej när hon var så där efterfrågad. Det är faktiskt lite kul att skoja med människorna...*svansvift*
Jo, då, så jag tog en riktig sväng gjorde mej alls ingen brådska tillbaka. Det var så många olika dofter att inspektera. Men det jag inte riktigt tyckte om det var den där dumma grusvägen. Det stack mej förfärligt dant på tassarna. Jag kunde liksom inte riktigt skynda mej så då kom min människa ifatt mej...*mutter* annars kunde jag ha fått vara ute för egen tass lite längre ändå. Sen fick jag på mej mitt blingbling halsband med namnbrickan, och en bjällra för då påstår människorna att dom ska höra mej bättre om jag får för mej att rymma igen. VADDÅ RYMMA!?!? jag kan väl inte rå för att parasollet råkade välta min bur *bah*?
Dom får allt skylla sej själva dom lata människorna. Hur som haver så fick dom lite x-tra motion på alla mat som de ätit...det behöver dom dom lata människorna..nu påstår dom att dom fick springa och leta efter mej i flera minst sjuttioelva minuter...vet jag ingenting om ...
Annars har det varit en alldeles perfekt helg. Lagom pälsvarmt i skuggan och där har jag legat från tidiga morgonen till sena kvällen. *tass*
Det började med att det var nån som hette miss-sommar som kom och hälsade på. Då skulle det ordnas med god mat - igen. Själv tog jag det hela med pälsro. Jag jamade till min människa att jag i sedvanligt ordning ville ut i min bur, vilket jag fick. Men riktigt nöjd blev jag inte för solen sken rakt in i buren och det gillar jag inte för då blir det så där attans pälsflämtvarmt. Så jag jamade i på skarpen att nu fick de minsann knalla iväg och hämta mitt parasoll. Vilket mina väldresserade människor sprang iväg och gjorde.
Nu var det som så att den dagen blåste det lite lagom ibland och eftersom min unga människa har nånting som heter latmasken så orkade han inte sätta ner parasollet i backen utan han satte det i min bur...ja, inget fel i det, det fungerar utmärkt så länge det inte blåser så mycket...
Så mina människor satte sej på altanen och kalasade på god mat och jag, ja, jag låg där under mitt parasoll (trodde dom ja..). För se - det gjorde jag inte alls det....men det upptäckte dom inte föräns dom hade ätit färdigt, och vilket oväsen det blev på dom...*hehe*
När dom satt där och åt så kom det en sån där lagom vindpust och välte omkull parasollet, och eftersom parasollet satt fast i min bur så välte ju min bur oxå och då var jag ju bara tvungen att gå ut på promenad på egen tass...
Eftersom jag inte får vara ute på egen tass så där jätteofta så tog jag det säkra före det osäkra att se mej om riktigt ordentligt den här gången. Nog för att jag hörde mina människor och deras oväsen, men varför bry sej så där jättemycket. Nu förstår jag hur Trazzel kände sej när hon var så där efterfrågad. Det är faktiskt lite kul att skoja med människorna...*svansvift*
Jo, då, så jag tog en riktig sväng gjorde mej alls ingen brådska tillbaka. Det var så många olika dofter att inspektera. Men det jag inte riktigt tyckte om det var den där dumma grusvägen. Det stack mej förfärligt dant på tassarna. Jag kunde liksom inte riktigt skynda mej så då kom min människa ifatt mej...*mutter* annars kunde jag ha fått vara ute för egen tass lite längre ändå. Sen fick jag på mej mitt blingbling halsband med namnbrickan, och en bjällra för då påstår människorna att dom ska höra mej bättre om jag får för mej att rymma igen. VADDÅ RYMMA!?!? jag kan väl inte rå för att parasollet råkade välta min bur *bah*?
Dom får allt skylla sej själva dom lata människorna. Hur som haver så fick dom lite x-tra motion på alla mat som de ätit...det behöver dom dom lata människorna..nu påstår dom att dom fick springa och leta efter mej i flera minst sjuttioelva minuter...vet jag ingenting om ...
Annars har det varit en alldeles perfekt helg. Lagom pälsvarmt i skuggan och där har jag legat från tidiga morgonen till sena kvällen. *tass*
onsdag 23 juni 2010
Ordningen är återställd
Äntligen ska jag slippa stå ut med min människas oväsen!
Det har jag fått göra nu i flera dagar. Det låter så hemskt om hennes hals - Traaaazzel hit och Traaazzel dit. Mitt öronhår har ju nästan trillat bort av detta oväsen ifrån henne. *mutter*
Hon brukar alltid föra en massa oväsen när nån av katterna inte kommer hem i ordning. Precis som om det skulle hjälpa. Fast hon tror ju det.
Ska man verkligen behöva stå ut med sånt bara för att Trazzel inte behagar att komma hem. Vara olydig med andra jam. Ska vi andra katter behöva stå ut med sånt?
Jag jamade till henne upptassade gånger att sluta med oväsendet men det verkade hon inte bry sej om, hon låtsades inte förstå den uppmaningen. Konstiga människa.
Så i kväll helt plötsligt så står Trazzel framför altandörren och jamar om att bli insläppt. Bara så där. Hon tycktes inte förstå att hon varit borta i sjuhundrafemtioelva timmar och lite mer. Hon verkade tycka att hon gick ut för sjutimmar sen ungefär. *bah* så gör man inte....*svansknyck*
Man kan ju i alla fall verka lite glad över att komma hem igen...
Hur som jam nästa gång (om hon tänker va olydig igen) kan hon åtminstone jama om det först så jag hinner skaffa öronproppar så jag slipper höra oväsendet ifrån min människas hals igen *mutter*
Det har jag fått göra nu i flera dagar. Det låter så hemskt om hennes hals - Traaaazzel hit och Traaazzel dit. Mitt öronhår har ju nästan trillat bort av detta oväsen ifrån henne. *mutter*
Hon brukar alltid föra en massa oväsen när nån av katterna inte kommer hem i ordning. Precis som om det skulle hjälpa. Fast hon tror ju det.
Ska man verkligen behöva stå ut med sånt bara för att Trazzel inte behagar att komma hem. Vara olydig med andra jam. Ska vi andra katter behöva stå ut med sånt?
Jag jamade till henne upptassade gånger att sluta med oväsendet men det verkade hon inte bry sej om, hon låtsades inte förstå den uppmaningen. Konstiga människa.
Så i kväll helt plötsligt så står Trazzel framför altandörren och jamar om att bli insläppt. Bara så där. Hon tycktes inte förstå att hon varit borta i sjuhundrafemtioelva timmar och lite mer. Hon verkade tycka att hon gick ut för sjutimmar sen ungefär. *bah* så gör man inte....*svansknyck*
Man kan ju i alla fall verka lite glad över att komma hem igen...
Hur som jam nästa gång (om hon tänker va olydig igen) kan hon åtminstone jama om det först så jag hinner skaffa öronproppar så jag slipper höra oväsendet ifrån min människas hals igen *mutter*
tisdag 22 juni 2010
Var är Trazzel?
Har någon sett en helsvart katt, med grönt halsband???
Trazzel är borta, puts väck borta.
Vi är lite oense hemma om vi såg henne senast i lördags eller söndags. Jag hävdar med bestämdhet, lördags. För då låg hon inne och sov sedan gick hon ut och sedan har jag inte sett till henne. *snyft*
Nog för att hon brukar vara borta femtisjuttielva minuter då och då, men inte flera dagar så här (tror jag). Hon är ju rätt snabb av sej så jag hinner inte med i alla hennes svängar. Men min människa säjer det.
Bortsett ifrån att hon är borta så har det varit ytterligare en lagom dag. Jag förstår inte hur många det finns? Förut fanns det inte några och nu flera stycken...
Ja, det är bara att vifta på svansen till alla lagom dagar, många såna vill jag ha
Trazzel är borta, puts väck borta.
Vi är lite oense hemma om vi såg henne senast i lördags eller söndags. Jag hävdar med bestämdhet, lördags. För då låg hon inne och sov sedan gick hon ut och sedan har jag inte sett till henne. *snyft*
Nog för att hon brukar vara borta femtisjuttielva minuter då och då, men inte flera dagar så här (tror jag). Hon är ju rätt snabb av sej så jag hinner inte med i alla hennes svängar. Men min människa säjer det.
Bortsett ifrån att hon är borta så har det varit ytterligare en lagom dag. Jag förstår inte hur många det finns? Förut fanns det inte några och nu flera stycken...
Ja, det är bara att vifta på svansen till alla lagom dagar, många såna vill jag ha
måndag 21 juni 2010
Ytterligare en lagom dag
tänk att det finns mer än en lagom dag! Nu har jag haft TVÅ!
Nästan för bra för att vara sant.
Jag känner mej - HELNÖJD
Nästan för bra för att vara sant.
Jag känner mej - HELNÖJD
söndag 20 juni 2010
Lagom, lagom
Ahh, så skönt det har varit i dag...
Det har varit så där lagom lagom av allt.
Jag jamade till mej dörröppning till altanen tidigt i morse, sen låg jag där ute och rullade runt på gröna mattan ett tag.
Men efter det tyckte jag att det var dax att gå ut i min bur, så jag jamade till min människa att släppa ut mej. Jag la mej genast till rätta i min korg sen har jag legat där hela låååånga dagen och bara njutit.
Lagom pälsvarmt, lagom blåsigt, lagom soligt, lagom svalt, lagom skuggigt.
Ja, helt enkelt lagom av allt. En helt lagom dag med andra jam.
Det har varit så där lagom lagom av allt.
Jag jamade till mej dörröppning till altanen tidigt i morse, sen låg jag där ute och rullade runt på gröna mattan ett tag.
Men efter det tyckte jag att det var dax att gå ut i min bur, så jag jamade till min människa att släppa ut mej. Jag la mej genast till rätta i min korg sen har jag legat där hela låååånga dagen och bara njutit.
Lagom pälsvarmt, lagom blåsigt, lagom soligt, lagom svalt, lagom skuggigt.
Ja, helt enkelt lagom av allt. En helt lagom dag med andra jam.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)