Tråkigt

Ni kanske undrar varför jag inte har hört av mej så mycket på sista tiden?
Ja, dels för att det inte har hänt så mycket, men det är inte riktigt sant. Min människa har inte varit hemma så mycket så hon vet inte riktigt vad som händer här hemma och trots att jag jamar ihärdigt till henne så förstår hon inte vad jag menar.

Det är så här att min ena stora människa, hon som brukar vara min sekreterare, har börjat jobba nånting som hon kallar för heltid. Jag vet inte exakt vad det betyder, för jag tycker inte att hon är inte mindre hemma nu än förut, men hon säjer att hon är det. Så jag får tro på henne. Jag har alltid haft för vana att gå och lägga mej när människorna åkt iväg med sina brummisar på morgonen så jag har inte riktig koll på den där tiden som hon pratar om.
Däremot så märker jag att hon har inte lika mycket tid över för mej och min blogg. Ofta säjer hon att hon är trött eller inte har tid och att vi ska ta det sen och det där sen det har jag lärt mej att det kommer sällan.

Nu har hon dessutom dragit in nånting annat oxå - nåt som kallas för julstök och det ska tydligen innebära att hon har ännu mindre tid att hjälpa mej några dagar framöver. Tills den där julafton kommer på besök. Det är tydligen jätteviktigt att allt ska vara iordning tills den kommer. *mutter*. Jag tycker att det är mycket viktigare att hon hjälper mej med mina viktiga saker som till exempel blogga.

Så med andra tassar vill jag ha jamat att jag kanske inte dyker upp alla dagar här på bloggen, men självklart ska jag försöka jama mej till små inlägg då och då. Jag ska försöka överjama henne på att blogga ifrån teläfånen oxå. Det ska va mycket enklare har jag fått för mej.
*nosgos* vänner