Ovälkommet besök

Jaha, så var det dax igen för åskar att komma på besök. 

Tänk att han aldrig kan ge sig? Så efterhängsen som han är! förstår han inte att vi inte vill va hans kompisar? Det är dax att vässa klorna mot honom snart så han vet sin plats !

Ja själva tog vi det som vanligt med ro, men skällisen (den fjompen) var rädd som vanligt, den la sej till och med på VÅR kudde som vi har på altanen, precis som om den skulle ge henne trygghet. Fjant jamar vi bara!

Soffhäng

Alltså, den här sommaren den har varit väldigt jobbig kan vi jama!

Skapligt pälsvarmt har det varit mest hela tiden och den gula lampan har varit tänd på extra varmt, extra gult, extra allt.

Vi Katter vi har legat och flämtat I det gröna gräset (eh urtassa, det bruna gräset) ska det naturligttass vara!! för det gröna gräset det försvann I och med att den gula lampan tändes på extra allt.

 

Ja, som ni nog förstår så har vi inte haft så mycket att jama om här hemma... vi har flämtat, slappat och inget mer. Ja, om man borttassar från en och annan god musling som slunkit ner så där när vi varit ute och nattsuddat... (tass över ögonen) för det har vi varit en hel del eftersom vår människa har haft den där berömda semestern I många dagar så har minimänniskan sett efter oss.

Hon har varit ordentlig hon och jobbat och skött sina åtagande såsom insläpp och utsläpp och fyllt på våra mat och vattenskålar. Till skillnad ifrån vår människa. Fast ibland, när hon varit lite för sen (eller tidig?) så har vi tassat iväg på vårt nattsudderi... (fniss)

 

Sen har ju åskar varit på besök många ganger. Han är inte välkommen hit, men det låtsas han som han inte förstår.. *mutter*

 

Hoppas att ni alla vänner här har haft en skönt pälsvarm sommar ni med. Nu ska vi ta tass om vår människa som otroligt nog har varit hemma I hela två dagar... hon muttrar nånting om att semestern är slut nu och att hon ska till jobbet igen... ja, det tycker ju vi är bra förstås, för då blir det inte så jobbigt när vi ska hålla koll på allt här... både innejobb och utejobb.  nosbuffar till er alla /Mizzan

 

 

Häj!!

Stixiga saker det där...

 

 

Nu så är vår människa sjuk och då passar vi på att tassa till henne ordentligt så att hon kan skriva lite åt oss.

 

Alla ni Katter med människor I hushållet förstår ju hur vi har det. De (människorna alltså) prioriterar alltid sina job fore oss Katter... *suck*

 

hursom jam så bjussar vi på lite bilder idag.

 

Eftersom hon (människan) påstår sig inte orka så mycket när hon har feber så har vi I alla fall jagat ut henne med blixtapparaten så hon fick ta lite bilder som vi kunde visa er.



bäst att akta nosen när stickisarna är I farten



Här är jag - Trazzel - blomma bland blommorna



Sätter tänderna I en gren



Dumma gren! bäst att ta I med klorna så den förstår...



Nu njuter jag I gula lampans sken!





Även skällisen njuter I gula lampans sken idag

Vi katter - vi är tålmodiga vi!

*suck* ingenting är som väntans tider!

Vi väntar å väntar å väntar i minuter, timmar, dagar, månader... *slokar med morrhåren*

Ni undrar förstås vad vi väntar på?!

Jo, det ska vi jama - på att våran människa tillika sekreterare ska ta sig i kragen och börja hjälpa oss med bloggen igen. Som det var förut, när hon var duktig och vi kunde hålla kontakt med våra vänner ordentligt.



Vi vill ha tillbaka den tiden! det var mycket roligare då...



Vi jamar bara att det är tur att gula lampan har börjat tändas nu och det börjar så sakteliga bli lagom pälsvarmt, så där så man kan tassa ut emellanåt utan att riskera frostskador på pällshåren.


Det har till och med kommit upp lite gott, färskt grönt gräs att sätta tänderna i så allt är väl inte katt- a- strof ändå.....












Men - om man ska hitta en nackdel, så har fjäderfärestaurangen stängt för säsongen...


Vi önskar er allt gott vänner, så hoppas vi att vi hörs snart igen...


Go musJul alla vänner!!!

Ehuum, *slokar med öronen* jag vet att vi är dåliga eller rättare jam urkassa på att blogga nu för tiden...
ja, vi skyller allt på våran tvåbening,


HON är URKASS på att hjälpa oss med bloggen.



I och för jam så händer det inte så mycket här. Vi jobbar ute eller inne, beroende på väder, sover och äter, jamar runt i största tass.

Fast ska vi vara riktigt ärliga så är vi hellre inne än ute nu för tiden. Vi har blivit lite bekväma med all rätt.


Det ska liksom vara rätt temperatur ute, inte vara för pälskallt eller varmt och blött nedfall tycker vi inte om inte heller vitt nedfall. Gula lampan får mer än gärna vara tänd, det blir så varmt och skönt i pälsen då.

Nu har ju den där julen kommit på besök igen, det innebär en massa godsaker, som skinka och grädde...*slick om nosen*. I går var det några paket som låg på golvet och där fanns det snören.... (jam, jag behöver väl inte jama mer om vad vi gjorde med dom...*tassen över ögonen*)

Nej då, vi är skötsamma katter vi...*klorna i kors*
vi gör inga dumheter vi inte...

Go´ musJul på allihopa. Jag hoppas att vi hörs oftare i fortsättningen. *nosbuffar* Zaga

Det är surt!

Mutter morr och fräs...

Det är för eländigt, fortfarande kallt,  eländigt vitt ligger kvar på den gröna fina marken och som om inte det skulle vara tillräckligt så har det vita blivit blött och blaskigt med. Det är ju helt omöjligt att sätta ned tassarna utanför den stora dörren.

Alltså hittar vi alla fyra på den viktigaste uppgiften som finns med innejobb, nämligen - sooova!!!!

I väntan på bättre väder. Jam, vi tar ju förstås en och annan sväng till matskålen ...

STrÄÄäJK!!!!

JAg vill BAra mEddEla Att jAg stRÄjKar nU!


DeT äR MaSSoR mEd vITT ocH JätTeKalLT UtE.

mAn KaN jU intE säTta Ut eN TasS äN mInd'Re eTt MorRHåR föR dÅ FöRsViNNer dEt UtE i En drIva mEd sNÖ. JaG LÄngTar eFter dEt gRöNa, VarMA OCh SkÖnA.

Nu KöR vÅr MännIskA oMkrinG meD en sTor BruMMis soM KasTar OmKring En MassA mEd ViTT sÅ VI fåR eN GånG atT TaSSa pÅ. Det Är i Och fÖr sEj bRA, meN DeT äR KaLLt Så vI ViLl InTe vARA UtE sPECIielLT lÄNge.
DeT soM äR bRa Är Att fJäDerFäRestAuRAngen haR öPPnat nU, TyVärr Har dEt vARit liTe DåLigT mEd bEsök däR äN, Men dEt KomMer SäjEr VåR MÄnniSka.

SnArt KommEr dEn DäR JuleN pÅ BesÖk oCh Då kAnsKe dOm dÄr FjÄderKotlETternA kOmmEr oxÅ.