Blixtapparten!

Trots att vår människa påstår att hon har såååå mycket att göra hinner hon åka rälsbrummis till stora huvudstaden och gå på blixtapparats mässa! 

Inte nog med det hon inhandlar en massa konstiga detaljer som hon påstår att hon mååååste ha för att kunna använda blixtapparaten... "Funderar" varför? Hon använder inte blixtapparaten så mycket nu för tiden och förut kunde den blixtra utan en massa grejer.

Vi får väl se...

filosoferar Mizzan 

VITT NEDFALL!!! Hu jamligen!

Nu finns ingen tvekan om vilken förtasslig årstid som kommer hit.
Den kalla, den vita, den hemska...

Ja jam, det är då vi känner i det här huset.

Vi- det innetassar oss fyra före detta utekatter, som numera trivs allra bäst inne i värmen.
Utan ansträngande utejobb, bara lite förnöjt strosande när gula lampan är tänd och det är behaglig pälsvärme.

Vi har inte lyckats så bra med att uppfostra vår sekreterare, hon har såååå mycket jobb nu sen hon blev bra i sin rygg efter operationen. Men vi ger inte upp, nån gång kanske vi lyckas...

Nu har hon dessutom varit ute och åkt med stora plåtfågeln igen, till den stora staden med ögat och stora klockan i landet som finns bortanför det blöta vattnet.

Ja(suck) (skakar på huvudet) människor.

Omtassning

Ni kanske undrar varför vi försvann lika fort som vi dök upp här den här gången?

Jo, det kan vi jama om, vi har tagit tass om vår sekreterare, hon var borta med brummisen och sen kom hon hem med feber och dunderförkylning. Så nu har vi haft tasspåläggning och spinnhealing för full tass i flera dagar.

Hon är på bättringsvägen men nu hostar hon så vår säng hoppar som det värsta jordskalv. Det blir inte några långa vilstunder för oss precis, för just när vi gosat in oss så börjar hon hosta...

Blött i pälsen

Uschjamligen vilket otäckt blött nedfall vi haft här idag!

Vi bestämde entassigt att det var innejobb som gällde idag gärna i en go varm säng, så när den stora dörren öppnades i morse och den yngsta minimänniskan skulle gå ut med skällisen så rusade vi snabbt in i det varma huset och intog våra favvoplatser. Människorna for iväg till sina så kallade jobb, det kan de gott göra, vi klarar oss så bra här, håller ställningarna och vilar oss inför kvällspatrulleringen (om det slutar upp med det blöta nedfallet vill jama)...

På banan igen

Nu är vi här igen! Det blev lite konstigt under vår frigång när människorna var lediga för jag passade på att tassa runt i området och upptäcka lite nya ställen. 

Vad förblir min egen hemlighet.

Vår människa har sagt att jag var borta flera veckor efter att människorna kommit hem och att de var väldigt oroliga för att jag inte skulle hitta hem igen.

Visst var jag lite trött och hungrig när jag till slut bestämde mig för att tassa hem igen. Inte har jag varit så sugen på att tassa ut heller och gör jag det så vill jag gärna att nån av människorna ska följa med ut.

Nu ska vi jama på vår människa att hon tar tag i vår blogg igen så att det blir ordning här igen.

Hälsar Zaga

Frigång och päls/flämtvarmt

Det är rätt skönt med en människa (eller flera) som har semester...

Vi har kommit på att det innetassar MYCKET frihet för vår del "gladsvans"

Dessutom har den yngsta minimänniskan tagit nått plastkort som innetassar att hon får åka alldeles ensam i en brummis, så då är inte heller hon hemma och håller koll på oss hela tiden.  Det innebär att vi kan äta på vår uterestaurang flera gånger i rad och som ni alla vet serveras det ju allt som oftast läckerheter där.... "Slick om nosen"

Undrar....

Nu när det har blivit så där härligt skönt pälsvarmt så är vi inte inne i onödan precis. Vi håller oss mest i den svala sköna skuggan under en buske eller träd. 

Till lunch brukar vi vanligtvis ta snabbmat ifrån uterestaurangen, innehållande fjäderkotlett eller mörad musling. Annars håller vi oss väldigt stilla, jobb får vi vänta med till efter solnedgång annars finns risk för överhettning av tassar och päls.

Nu har vår människa börjat prata om ett jobb som kallas för semester. Det innebär tydligtass att vi ska jobba hemma alldeles själva och grannen ska hjälpa oss vid behov. Det innetassar att vi ska patrullera Vårt Område varje dag/natt utan att vår människa ska lägga sig i om vi kommer hem eller inte. Vi har så att jama frigång.