Hej alla - det är jag - Zaga - idag är det jag som får vara jamare på Mayas blogg, för vi har jamat ihop oss och bestämt att den ska leva vidare trots att inte Maya finns med oss längre. Det kommer att bli några ändringar här men riktigt hur och när det får vi se. Min människa är lessen och orkar inte med så mycket just nu. Vi försöker att trösta så gott vi kan. Det är ju ett stort ansvar att ta över Mayas blogg och vi ska göra så gott vi kan.Först och jam måste vi tacka med alla pälshår vi har för era vänliga tankar, ord, nosbuffar och allt som vi fått, min människa hälsar och tackar hon med. Vi är alla lessna och saknar vår kära vackra gulliga Maya. Jag vet att hon är med oss.
Ni undrar säkert vad som hände med henne? Jag ska försöka att förklara. Ni vet ju att Maya var lite petig med maten, endast det bästa var gott nog åt henne, sen var hon ju liten och nätt. Hennes päls var nästan alltid något nummer för stor. Speciellt den sista tiden. Hon var ju pigg och så, men inte riktigt som vanligt, framför allt den sista veckan. Då började min människa misstänka att allt inte va bra så då pratade hon ju flera gånger med stickfarbrorn och sen fick dom ju åka in i tisdags. När stickfarbrorn tagit en massa prover med blod och tittat på det så var det inte bra. Inte alls bra. Proverna sa att Maya hade ett virus som blivit en dödlig sjukdom och att det inte fanns något att göra. Hon var så pass dålig så därför bestämde mina människor att hon fick sluta sina dagar där och då. Vila i frid kära Maya *torkar tårar*.
Det som är sämst med den sjukdomen är att den är smittsam... därför har min människa desinficerat hela huset och allt under veckan. Nu får vi hoppas att vi andra får vara friska och leva länge. Det finns en tidsgräns på 6 månader. Hur Maya fått den vet vi inte för hon har inte varit ute och träffat några andra katter. Därför tror min människa att hon haft den under kanske hela sin livstid men att den först nu brutit ut. Den har liksom "smugit" sig på henne, därför har försämringen skett mer eller mindre obemärkt.
Det är ledsamt och vi saknar henne mycket, tårarna rinner på mina människor för det är så mycket som påminner om Maya överallt.
Men livet måste gå vidare därför har vi bestämt att Mayas blogg ska leva kvar och vi som finns här Trazzel, Zaga, Mizzan, Zoya och så lilla nykomlingen som nog kommer att kallas för Våfflan kommer att dela på ansvaret.
