Det händer inte så mycket här...

men jam.... *funderar*

Jag känner mej tvingad att väcka min människa på morgonen när den där skrammelmaskinen skramlat ett par gånger och hon inte gått upp och serverat mej min frukost...
Ja, jag tycker ju inte att jag ska behöva vänta hur länge som helst... det räcker fulltassligt med si så där en morrhårslängd...

När jag väl har fått min frukost så kan hon gå och göra sin morgontoalett, för det tar sjuttifemtifemtonminuter, ja, det tar i alla fall en evighet enligt mig därför är jag väldigt bestämd med att min frukost ska serveras före hennes morgonbestyr...

Sen när allt det där är klart så far hon och dom andra människorna iväg med brummisen till sina så kallade jobb och skolor. Då får jag och de andra katterna huset för oss själva, ja, alltså nykomlingen och jag, för de andra är oftast ute, och ja, oftast är dörren in till nykomlingen stängd eftersom människorna tycker att jag (fortfarande) är för tassgriplig med den när vi är på egna tassar... de vill liksom ha lite koll på mej när jag är tillsammans med den...*mummel* förstår inte det....*svansknyck*
Den har ju blivit lite "socialiserad" genom mitt tassgripliga engagemang... men ja, den är förskräckligt blyg av sej. Ligger mest i sitt lilla håll i klätterställningen så fort jag är där inne och då måste jag ju ta till tassarna för att få ut den...är det så konstigt?
Så alltså har jag hela huset för mej själv och jag, ja, jag sover väl ett tag, en så där trettitolvtimmar tills människorna kommer hem igen. Då vill jag ha påfyllning i min matskål igen och lite ompyssling, sen tassar jag till sängs igen tills människorna kommer och lägger sej, då lägger jag mej väl tillrätta i sängen och sover med mina människor tills morgonen...