Min människa tillika sekreterare åkte ju iväg till stora huvudstaden på sin konferens och jag fick sköta mej själv och se efter den stora flocken av männsikor som var kvar hemma. Dom är ju inte mycket till hjälp för jag fick ha huvudansvaret (som vanligt). Jag hade ju full kontroll på inkräktaren. Jag gick mina speciella rundor och kontrollerade de fällor som min människa ställt ut för att fånga den. Hon påstod ju att vi inte skötte vårt jobb... därför satte hon ut fällor.
När min människa kom hem igår kväll så gick hon sin kontrollrunda och då hittade hon inkräktaren tillfångatagen ovanpå frysen. Den satt i fällan...
Jag hade tänkt att visa den på bild men min människa var så snabb med att kasta ut den...*svansknyck*
Sen har det hänt en sak till...
När min stora minimänniska var ute i det kalla (-24grader) igår och skulle hämta posten i postlådan som är uppe vid vägen. Då hittade hon den här lilla katten frysande vid vägkanten. 
Det skrek och var alldeles översiggiven och utsvulten. Trots att den var livrädd för henne så lät den sej tas upp i famnen, darrande av köld och hunger.
Naturligtvis fick den följa med henne hem. Nu är den instängd i ett rum med *ehum* behovslåda, vatten och så får hon bara lite mat åt gången eftersom hon är helt utsvulten. Annars så mår inte dens mage så bra säjer min tvåbening.
Vi vet inte vad det är för sort på den, om den är en tjej eller kille. Det får vi undersöka senare. Men min tvåbening tror att det är en tjej, för enligt henne är det väldigt ovanligt om nästan omöjligt att kattkillar är sköldpaddsfärgade.
Vi katter får inte hälsa på den än för den måste akti.., aklimatt..., acklimatisera sej först och vänja sej vid människor och så där. Den har ju inte haft det så lätt. Min tvåbening tror att det är en liten kattunge som varit sommarkatt och sen blivit övergiven i höstas och försökt att klara sej på egen tass. Hon tycker sej märka att den har varit van vid männsikor men att det är ett bra tag sen. Naturligtvis hoppas hon på att den ska ha ett hem nånstans, hon ska undersöka det säjer hon.
Jag blir alldeles varm både i hjärtat och hela pälsen av att läsa att den lilla missen fick komma in i värmen! *kurr* Tänk om ändå alla vore så godhjärtade.
SvaraRaderaMatte säger att hon har läst att alla vi sköldpaddor alltid är tjejer.
*nosbuffar till er alla och lite extra nosgos till den lilla fina sköldpaddan*
Min människa säjer att hon inte har hjärta att lämna den lilla katten ute i den bistra kylan
SvaraRaderaEn stor applåd till din underbara människa som tog hand om kissen! Vi hoppas verkligen att den har ett hem med snälla människor och att den inte blivit övergiven på något sätt.
SvaraRaderaSjälvklart ska du ha en applåd också för ditt säkerhetsarbete samt ledande av flocken hemma. *klappar tassarna*
Vilken tur att er matte kom så att kissen fick komma in. Hoppas att h*n acklimatiserar sig fort ni får träffas. Nosbuff
SvaraRaderaSippo, jag hoppas oxå att den har ett hem nånstans
SvaraRaderaSvanshonnör och tassklapp för att den stackars lilla kissen fick komma in hos er. Jag, som tycker det är kallt att vara ute bara en liten, liten stund. Och inte har jag det SÅ kallt heller. Kan bara inte tänka mig hur den katten frös. Vilken tur att din minimänniska är så snäll, och kom just då. Annars hade kanske kissen frusit ihjäl. Hurrjam för att den har det bra i värmen nu!
SvaraRaderaHärliga tassar...
SvaraRaderaDet värmer mitt ♥ att kissen fick komma intassandes till er goa...
/ Jam & Kram från oss!!!!!!!
Dui & Deco, Gustav och Annmi, jag håller med er om att jag har en snäll människa som förbarmade sej över den stackars katten
SvaraRadera