I natt hade vi besök hemma. Ja, han var inte välkommen, men det förstog han inte utan han kom in med buller och bång. Lät alldeles förskräckligt gjorde han, jag blev alldeles darrig i pälsen och sprang och gömde mej under sängen.
Nu undrar ni förstås vem jag jamar om?! Åskar förstås. Han är aldrig välkommen hem till oss, ändå envisas han att komma tillbaka år efter år. Inatt hade han med sej en massa blåst och massor med blött. Det bara vräkte ner och det har det fortsatt med idag med så jag har inte kunnat vara ute mer än på altanen idag heller.
Besök brukar vara trevligt, men när gästen inte förstår att uppföra sig, som Åskar, då blir det bara för jobbigt! Bullra och förstöra altanvistelsen. Vad är det för sätt? *muttrar* Hoppas att Åskar har åkt vidare någon annanstans nu. Kurr och burr.
SvaraRaderaDen dumma Åskar var här i går också. Åskar släkte vårt ljus en stund också! *svansknycker*
SvaraRaderaOj, har ni haft besök av Åskar. Då förstår jag att du sprang in under sängen. *tröstartass*
SvaraRaderaÅ fy, är han igång nu igen?!? *ryser* Jag har visserligen inte hört av honom här i trakten än, men om han har besökt er är det väl bara en tidsfråga innan han kommer hit också. Dumma Åskar! Fast det kanske är för blött för honom här? Vi har haft regn och regn och regn i massor av dagar så allting är genomvått utomhus...
SvaraRaderaTass från Imma, abbemissa.
phu, äntligen har han gett sej av Åskar. Hoppas att han aldrig mera kommer tillbaka....*mutter*
SvaraRadera