onsdag 11 januari 2012
några ord...
Idag tänker vi inte skriva så mycket för vår människa mår inte så bra. Hon har varit hos stickfarbrorn igen - han ringde och sa att hon måste komma dit för hennes medicin fungerade inte som den skulle så hon skulle få en ny. Hon skulle få lära sej att ge sej själv medicin med spruta istället. Men det fixa hon inte utan fick panikångest när hon skulle sticka sej. Så nu mår hon jättedåligt för att hon inte fixa det och fasar för nästa spruta som hon måste ta själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan inte ni hjälpa henne med att ge lite aKlopunktur? Sticka henne lite försiktigt med klorna så hon vänjer sig?
SvaraRaderaKan inte er människa kanske be om någon tablett som lugnar lite först innan hon skall sticka sig? Tills hon vant sig lite alltså?
Skickar nosgos och kramar från oss.
Usch så tråkigt :(
SvaraRaderaStackars matte. Vi tänker på henne och skickar massor med tröstbuffar.Nosbuff
SvaraRaderaVi tänker på matte. Kanske är det inte så farligt som matte tror. Det finns många tvåbeningar som lär sig sticka sig själva och det går bra efter några försök. Lugna matte med tasspålägg så ska nog allt ordna sig.
SvaraRaderaStackars matte/Kryistass från oss!
SvaraRaderaJag sticker mig själv flera gånger om dagen för jag är insulindiabetiker och om man tar de första sprutorna i magen (sedan när man blir van kan man sticka sig lite var som helst) och tar ett "nyptag" där magen är lite lös och sticker sprutan rakt in, så känns det nästan inte alls. Stick inte på samma plats hela tiden utan flytta lite så du inte får blåmärken. Nu kanske du har en spruta som du ska ta någon annan stans på kroppen - men jag har gått efter hur man tar insulin-sprutor. Tag det lugnt - du lär dig det här. Nu ska jag ta en lite svårare spruta med längre nål. Den är till för att förbättra min blodstatus, så jag kallar den min "blodspruta". Tar den varje fredag.
SvaraRaderaLycka till hälsar gammelmatte Gitte i Otterbäcken