Nu är jag på visit

Hej på er. Nu tänkte jag att jag skulle ge ett livstecken ifrån mej igen.
Inte för att det har hänt så mycket men ändå.

Den stora (yngsta) skällisen har åkt iväg till det skånska ländet för att hälsa på sitt kullsyskon den här veckan. Den här veckan är visst speciell, den heter novemberlov och det innebär att minimänniskorna är lediga.

Min människa är lite gnällig för hon har suttit så mycket i brummisen säjer hon. I går var hon i stora huvudstaden och idag har hon varit i skånska landet.

Själv tar jag det lilla lugna. Jag njuter mest av lugnet av att få vara hemma i lugn och ro. Jag är nöjd när maten serveras på bestämda tider och att jag får sova i sängen hos min människa.

Dessutom är det fortfarande varmt och grönt ute. Fast jag har inte varit ute för det är blött och då blir jag blöt om tassarna och det tycker jag inte om.

*tass*

Nu ska min människa åka iväg igen för att vara husvakt till ett annat hus med andra fyrbeningar i. Stora skällisar och stora fyrbeningar så jag kommer inte att se henne på några dagar igen *mutter*

Tar paus

...det händer inte något här därför tar jag paus tills det händer något som är värt att rapportera om.

*tass*

Blött nedfall

fy jamarns vilket tråkigt väder det är. *svansknyck* Det kommer bara en massa blött nedfall hela tiden.
Det har till och med gått så pass långt att min människa pratar om att förse dom där stora fyrbeningarna med åror för det börjar mest likna en sjö ute i deras hage.

Själv har jag bara varit ute en sväng på altanen annars så ligger jag mest i min fåtölj och sover. Den aktiviteten passar mig alldeles perfekt nu när det är så burrigt väder.

Flåt

jag hoppas att jag inte gjort någon en viss liten katt lessen. Jag tänkte mej inte för igår när jag hälsade Sippos nya kompis välkommen och inte hälsade Neas lillebror Simba välkommen till oss här på bloggen.

Flåt Simba, det var inte meningen att missa dej *slokar med öronen och skäms*

Ny kompis på bloggen

Nu har Sippos nya kompis kommit. En jättesöt liten röd kattfröken. Det är så spännande att läsa om henne. Jag hoppas att hon snart känner sej hemma så att vi får bekanta oss mera med henne.

Jag är så glad för Sippos skull och hans husse. Dom har ju haft en så tråkig vecka med Snuffe som fick vandra över regnbågsbron.

Dom kommer nog att bli kompisar så småningom när hon bekantat sej med dom.

Så här såg det ut i morse

Vitt vitt vitt - det är typiskt det vita. Aldrig kan det bestämma sej. *mutter*

Borta

hmmm, det är konstigt. I går kväll när jag gick och la mej var det lite vitt ute. När jag gick upp i morse var det grönt igen. Hmm, så här kan det väl inte va. Det måste ju bestämma sej. Man kan inte hålla på och tassa fram och tillbaka så där. *mutter*