Problem!!!

Förstår inte hur det är här...

Inget är i ordning, vi får ingen tass med vår människa...

Hon ska göra så mycket, så mycket...

Som idag till exempel då klagade hon på att hon inte hann laga mat. Snäll som jag är så hjälpte jag henne. Fångade en fiiiin musling och bar in till henne och la i hennes säng!

Vet ni vad hon gjorde då!?

Skrek rakt ut - "meeeen Miiiiizzzannn!! Så där får du inte göra!!! Komma in med möss USCH!!

Är det tacksamt? Jag bara undrar...

*slokar med huvudet* 

Jag var ju bara snäll ju...

Sånna här fula saker bor vi ihop med!

Förstår ni nu hur vi har det? 

Att vi alltid ska vara övervakade av skällisen...

Vi kan inte tassa ett steg utan att den håller koll på oss hela tiden...

Usch och fy

Bilder

 Här sitter jag och tittar ut över den gröna gräsmattan och funderar över vad jag ska hitta på idag.

Ska jag patrullera eller bara njuta. Det är den stora frågan som upptar mycket av min tid så här på morgonkvisten hälsar Zaga

Sånna här fulingar ska man akta tassarna för! går man i tasskamp med en sån humla så blir tassen väldigt tjock och ond... det vet jag...

Dumma blomma som räcker ut tungan åt mig! *mutter* jag har inte gjort dig något....

Måste väl få ha kul eller???

Alltså jag fattar inte vad det är med tvåbeningar egentligen...

Vi fyrtassingar får ju inte göra nåt kul...

Lägger vi mattorna i ordning får vi skäll för att vi vänder till på golvet, leker vi med leksaker vänder vi till, hjälper vi till med blomkrukorna vänder vi till. Fixar vi till tapeterna (om det hänger ut små hörn) har vi sönder saker. Hjälper jag tvåbeningen med garnet när hon stickar påstår hon att jag biter av det. Det är ju bara dålig kvalitet på det...

Vi tänker som så att nu när vår människa har börjat och jobba lite igen efter operationen så behöver hon ju ha hjälp eftersom hon blir trött och så....

Vi vill ju bara hjälpa till samtidigt som vi har lite kul....

Inget duger åt henne.....*mutter*

Uppdatering om min onda tass...

.... Som inte är ond längre *svansdansar*

Det förskräckliga tjocka försvann, bara så där, efter en dag. Å inte behövde jag vara inne heller så där jättelänge, för jag "förde ett herrans oväsen" enligt vår människa. Så hon gav upp och öppnade stora dörren åt mej *svansvift*. Ut i det fria igen!

Vem vinner om inte vi katter i uthållighetstest mot människan...så det så. Jama på bara, så ger sej människan till slut...(i alla fall min)...

Vår människa tror att jag "bara" hade trampat på en humla eller nått sånt. Det var nog ingen orm sa hon.
Nu ska jag noga titta efter var jag sätter mina tassar för såna där traumatiska saker vill jag inte uppleva igen, som stängd dörr när gula lampan är tänd och det är lagom pälsvarmt, grönt saftigt gräs har kommit fram och det finns massor med grus och sand att fixa till pälsen med efter vintersäsongens uppgradering. Nä fya! Hälsar Zaga

Fy vad dumt!! Jag har ONT!!!!

 Alltså - DET ÄR SYND OM MEJ!!!! jamar Zaga

Titta så min tass ser ut, den är ÄR JÄTTESTOR!! och ont gör den oxå. 

Jag sitter helst och håller upp den i luften för att jag vill inte stödja på den så mycket.

Vår människa tror att jag har trampat på en orm eller nåt sånt. Inte får jag tassa ut heller för hon vill ha mej under uppsikt ifall jag blir dålig. Hon kan väl kolla när jag är ute med tycker jag. Sitta här och sitta vid dörren och jama hela tiden.... jag blir ju hes ju....*mutter*

Sen vill vår människa visa en konstig blomma, fast mest fascinerande tycker hon att vattendropparna är med den uppochnervända blomman i....

Vi skäms

Det här är inte klokt! Vi har ingen tass med vår människa längre! Hon lyder inte vad vi jamar!!!
Vi vill blogga - men inte händer det något. Vi vet inte vad vi ska göra med henne! Tips?